Berättelse från en tågresa i coronatider

För några timmar sedan satte jag mig på ett SJ snabbtåg, från Stockholm till Malmö. Jag var nämligen tvungen att lämna tillbaka min leasingbil just i dessa coronatider, därav min långa resa upp till Sveriges huvudstad.

När jag bokade min biljett så valde jag 1:a klass då jag bedömde att det skulle vara mindre resenärer i just denna vagn. Det var dyrt som fan men kände att det var värt det.

Hoppade på tåget och insåg snabbt hur mycket folk det var i vagnen, konstigt tänkte jag och satte mig på min väl utvalda plats som förvärvades efter eftertänksam analys vid onlinebokningen.

När jag suttit en stund tar jag upp min laptop av smålandssnål modell. I nätversionerna av Aftonbladet och Expressen läser jag om hur justitieminister Morgan Johansson har hamnat i bråk med Bianca Ingrosso. Morgan tyckte att influencern uppvisade ett dåligt beteende genom att gå på klubb i Båstad.

Efter några scroll så hittar jag en artikel med Johan Carlsson, FHM:s generalsekreterare. Han verkar frustrerad över unga människor. Tonåringarna följer tydligen inte Folkhälsomyndighetens rekommendationer.

Det kännas rätt rimligt att en myndighet ryter till och påminner medborgarna om diverse regler de har satt upp, inga konstigheter där inte.

Plötsligt slår det mig, hela tågvagnen är full och en äldre herre hostar som om han hade tuberkulos endast några platser bort.
Jag tänker efter lite extra och inser att jag måste vara en idiot. Inte kan väl ministrar och myndighetsföreträdare läxa upp människor i medier och samtidigt fylla statliga SJ:s vagnar till bristningsgräns? Vad har jag missat? Smittar inte det här jäkla viruset i statligt ägda tågvagnar?

Jag bestämmer mig för att ta en tur till bistron, där kan man säkert följa Folkhälsomyndigheternas rekommendationer genom social distansering. Icke! Personalen har fått order om att stänga av platserna i denna restaurangvagn (bildbevis i kommentarsfältet).

Jag frågar den trevliga SJ-medarbetaren varför de hade gjort så här. ”SJ:s ledning har haft möte med Folkhälsomyndigheten”, säger hon. Jag frågar henne om hon känner till att vissa vagnar i detta statliga tåg är fulla. Hon skakar på huvudet och mumlar, ”dubbelmoral”.

Ännu en gång frågar jag mig själv, högt denna gång: Har jag blivit en idiot som tycker att detta är förbannat konstigt? Som tur är fick jag medhåll av denne trevliga och ytterst serviceinriktade SJ-medarbetare: ”i så fall är jag också en idiot”, svarar hon.

Diskussionen som följde där efter väljer jag att inte publicera med respekt för min motpart.

Trevlig kväll alla idioter där ute, ta hand om er och håll distans till era medmänniskor, om ni inte åker i statliga färdmedel dvs.

Magnus Thulin, företagare och ekonom